är det det här som kallas déjà vu?

Innan jag är riktigt vaken
står han lutad över sängen,
säger "Hej!"
(...)
Och han tar min hand och kramar den,
skrattar när han ser hur trött jag är
Och så ler han då han kysser mej
till avsked, innan det till jobbet bär.

                              - Bobby Goldsboro fritt översatt av Stikkan Andersson

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0