Venice Queen /

Gick hem i spöregnet och blev genomsur de två första minuterna, men på något sätt gick det inte att sluta skratta. Alla jag såg sprang med jackorna över huvudet in under närmsta träd eller tak medan jag gick där i mina genomvåta tygskor, mina genomsura jeans och min drypande blöta scarf. Det var nästan ett sånt ögonblick man ville stanna mitt i gatan, slå ut armarna, titta uppåt, blunda och bara njuta:b
Osså när jag går där i regnet kan jag inte låta bli att gå och nynna på "singing in the rain", jamie cullum versionen då förstås, o då blir man ju skapligt sugen på hans skivor, så nu sitter jag här med mitt droppande hår och bara.. lyssnar (:
ENJOY!